Toppen kväll, längtar & hemresa

Här sitter jag och Emelie på sängkanten och tittar på nu våra full packade väskor. Vi har en härlig känsla samtidigt som det faktiskt nu känns lite tråkigt. Nog för att vi har haft hemlängtan till våra nära och kära, och att maten här smakar skit och man vill hem till den svenska husmanskosten. Men den här resan har verkligen blivit ett minne för livet. Jag och Emelie sitter här och pratar om alla underbara människor vi har träffat. Vi har verkligen fått många nya vänner runt om i världen som har gjort denna resa så pass bra som den faktiskt har varit. Jag tror inte att denna resa skulle vara detsamma om vi inte hade träffat dessa människor. Praktiken har självklart varit toppen också. Vi kanske inte har lärt oss något nytt men hela upplevelsen har varit en lärorik tid. Att försöka prata med människor som inte förstår oss, att försöka få fram det man vill när barnen sprang runt som gala vilddjur, så som sagt hela resan har varit en lärdom mer. Igår var det sista kvällen här och den tog jag och Emelie vara på, vi gick ut för att träffa några nya människor från Götebrog vi träffade här om dagen, vi satte oss och pratade hela kvällen. Nu när jag sitter och skriver allt detta får man en konstig känsla, man blir faktiskt lite ledsen. Vi har träffat människor från Tyskland, Holland, England, Litauen (såklart) och Sverige, och dessa människor har verkligen förgyllt resan med mycket skratt och glada stunder. Så det känns lite ledsamt att behöva åka ifrån allt nytt man har varit med om, dock ska det bli himla skönt att komma hem till Sverige och sin egen säng. / Sara & Emelie

Nån, Emelie, jag, volontären Philipp från Tyskland

Jag, Glenn från Holland & Emelie

Hollands skönaste människor

Denna resa har verkligen förstärkt våran vänskap

Emelie & Litauras

Jag & lillkillen

Philipp & Nico  från Tyskland

Partyhattar & tårta

Idag var det våran sista dag på barnhemmet, lite trist faktiskt. Man kommer sakna dom små knottarna ganska rejält. När vi kom i morse kom chefen till mig och Emelie och ville prata med oss. Hon hade en hälsning från personalen på vångingen med de lite större barnen. De hade sagt att dom var super nöjda med oss två, tyckte att vi var jätte duktiga och trevliga tjejer, det värmde till i hjärtat må jag säga. Klart man blir glad över att höra att de är nöjda med våran insatts. Efter att vi fått höra de goda orden gick vi in till spädbarnsavdelningen och bjöd på tårta. Mycket uppskattat. Jag och Emelie fick ockå varsin jätte gullig nalle som en liten "hejdå" present. Den kommer verkligen förvaras! Det var även kalas för våran lilla Downi kille idag som fyllde ett år. Det blev mjuk kaka och ljus, alla barnen såg ut som små kladd krisar men det hör till. Efter att ha myst med alla barnen där gick vi till våningen med de lite äldre barnen. Vi alla fem bjöd dom på tårta. Rätt kul att vissa barn kände igen oss, jag möttes av en bamse kram av en liten kille :) Man blir otroligt glad utav det. Efter att ha fått massor av kramar och pussar tog vi "trådbussen" hem. Vi åt lunch och sedan gick jag och Emelie på en liten promenad till livets fönster. För er som inte vet vad det är ska jag förklara. Det är ett liten fönster med en korg i (se bilder) där man kan lägga sig barn, sedan ringer det en liten klocka någonstans och barnen blir upphissad. Vi tror att det är så att mammorna har längre tid på sig att ångra sig och ta tillbaka barnet än vad papporna är. Men har tidsgränsen gått tillhör barnet något utav barnhemmen. Det var våran dag det, får se vad det blir ikväll, sista kvällen vi kan hitta på någon för i morgon ska vi shoppa och packa :) / Sara & Emelie

Födelsedags barnet!

Livets fönser

Bilder från barnhemmet / Fia

Lite bilder från barnhemmet / Fia

Tja Tja bloggen

Erika här tänkte uppdatera er om våran nya praktikplats vilket just är Vaggan. Jättetrevligt kan jag lova er om man tycker om små barn, de är bara för söta. Idag såg vi en teater typ vilket vi inte fattade någonting av, det  var ju på litauiska hahaha. Vi trivs jättebra här och kan verkligen inte fatta att det är fredag imorgon :). Då ska vi bjuda Vaggan på tårta mumms, hoppas att de blir glada, har till och med skrivit ett tak kort på litauiska.

Sara skrämde nyss skiten ur Fia vilket i sin tur skrämde mig hahaha. 

Hade KING 

Inga nya händelser men mycket tårta!

Goddag!
Idag har det inte hänt speciellt mycket, vi gick till praktiken, eller Linnea var hemma, och där hände det inget speciellt. Jag och Sara fick sluta halv 11 och när vi kom tillbaka till lägenheten satte vi oss med våran powerpoint till redovisningen i skolan, och vi blev klara! Nu på eftermiddagen gick vi alla, utom Linnea, till Akropolis (köpcentrat) och köpte tårtor, 4 st vart det. Vi köpte även en hem till oss eftersom Sara och Linnea har fyllt år under tiden som vi varit här. Så nu ska vi snart gotta oss med det och litauisk tv som man inte fattar ett dugg av. Vi pratade även om att du skulle ha en yoga kväll så det kanske det också blir, vem vet. Snart drar vi oss hem till Sverige igen, det ska bli skönt att få komma hem!
/ Emelie & Sara

Frusen om tårna!

Idag fick jag klara mig själv igen, Emelie ligger här och snorar. blää! Idag när jag kom till "mina" små bebisar lekte vi lite & sedan fick jag mata en av de mista igen. Jag inte låta bli att tycka att det är ur mysigt när man har den där lilla knatten i famnen & man ser hur han eller hon blir tröttare och tröttare ju mer den smuttar på flaskan. Oh lille bebis, dock var det inte lika mysigt när man fick bebbe spya över halva handen, men sånt får man ta! Efter att lillen hade somnat så gott i min famn var det dags för gröt för de lite "äldre" barnen, jag matade en liten flicka som tillslut hade gröt i hela ansiktet och över hela strumporna. Hur kan det komma sig då undrar ni? Jo för varje gång jag hade stoppat in en sked gröt i munnen på mig började hon att skratta och det for gröt lite här och där. Mina gråa byxor är fulla av små gröt fläkar, men även detta får man ta. När det var dags för barnen att sova så fick jag gå in med en liten tjej i ett rum där hon skulle läggas. Skönt tänkte jag nu slipper jag kylan. Men icke. Jag fick informationen att vi skulle bytas av (jag och hon som har lite ansvar över oss) efter 20 min, okej tänkte jag. Då får ja stå ute max 20 min så det är  ju lungt. Ah tjena! Fick gå ut och där fick jag stå 1½ timme, trodde att jag skulle frysa tårna av mig. När en liten pojke hade vaknat tog jag in honom, och vad möts jag av? Jo all personal + sjuksköterskor satt och käka tårta. Och där ute hade jag fått stått ensamm och kall. Och de brydde sig inte utan att det var bara att gå ut igen tills alla hade vaknat. Snacka om att utnyttja arbetskrafen... Vid 12 sa hon "handledaren" du kan gå in, tack äntligen! Dock satt jag bara på en stoll där inne för att de flesta barn var med annan personal i andra rum. Jag tog då och bestämmde mig för att gå upp till avdelningen högst upp. Möttes av kramar av de små, det räddade min dag. Även vår handledare där var glad och se mig och satte mig genast i ett rum där jag fick leka :) En dag som var kall, mycket kall. / Sara

En av de minsta, sötnos!

Denna lilla kille har hur fina ögon som helst.
Jätte långa och fina ögonfransar med :)